Dreaming mama...

Har en riktigt dålig dag....har inget roligt eller intressant att skriva om så det blir ett kort inlägg idag..
Känner mig arg, ledsen, besviken och förvirrad! Blääääää....

Hoppas ni andra har det bra!!

Love

Morgonen började bra...men sen när det va dags för påklädnad så blev tjafs och bråk. Men som tur är så går det över fort och är mycket smidigare än tidigare! Man måste se det positiva!!

Nu på fm har jag varit och träffat min underbara kompisar Kicki & Victoria och deras kids! Det är inte så ofta jag kan vara med nu förtiden...men hoppas att det blir snart igen och att även Lilja kan hänga med ;-)

Tittade i kalendern och det är ju snart oktober! Shit vad tiden går fort!! Nu på onsdag 1 oktober är det 8 år sen jag och Toni blev ett par! Åtta år sen!! Helt sjukt va tiden springer!!

Efter lunch ska jag ha möte med min chef sen hämta kidsen och maken...ja det är full rulle...hehe

Ha en bra dag!!!

Love

Har varit gräsänka under helgen som gått så möjligheten att sätta sig ner och blogga har liksom inte funnits med på listan hehe

Lördag
Maken åkte tidigt på lördag morgon. Minstingen vaknade när han åkte men efter en flaska välling lyckades hon somna om och vi gick sen upp vid 9 tiden! Skönt!!
Jag lyckades plocka, städa och greja allt innan dagens besök, utan stress och tjafs! Härligt, härligt!! Det är så konstigt...när alla är hemma blir inget gjort..man blir grinig och har ingen lust med nåt men när man är ensam med kidsen så får man hur mycket gjort som helst!

I alla fall...kl 15 så kom Lova och Victoria hit. Besöket va efterlängtat inte minst av Lilja som gick omrking och sa "Ova" och kikade i fönstret om dom kom hehe



Barna lekte och stojade sen blev det tacos! *mums* Dom stora barnen va ganska uppspelta men det gick hyfsat ändå får man väl säga...
Lite lek och bus sen orka Lilja inte mer och fick gå lägga sig...
Medans Alex och Saga myste lite framför tv...fick Lova lite gröt sen va det glass i stora lass!! *så gott* En stund senare åkte Victoria och Lova hem.

- Tack för besöket!! =)

Söndag
Jag har tyckt, notera, HAR, hehe att det varit skit jobbigt rent ut sagt att vara själv hemma spec på kvällar för att inte tala om ensama nätter! Men det gick verkligen överförväntan!! Så skönt! Gick och lade mig vid halv elva - elva. Somna på två sekunder...vaknde, tittade på klockan 04:45! Tänker för mig själv - "JA!! Jag klara det!! *skratt* så kan det va! haha

Dagen blev ganska lugn med spel och mys! Blir alldeles för sällan nuförtiden! Ska ändra på det!
Maken va hemma halv sju så det va "hej och gonatt" i stort sett för barnens del.
Barna har varit lite bråkiga under helgen men det har varit en helt annan attityd! Så nu känns det verkligen som "harmonin" är nära! hehe

Hoppas även helgen har varit bra för er andra!!

Love

Idag har jag startat en insamling för Rosa Bandet & Cancerfonden. För mig är det självklart att stöjda förskningen!

Som många av er vet så förlorade jag min mamma '93 i cancer.
Det började i livmodern och spred sig sedan till hela kroppen, trots operation & behandling.
Hon friskförklarades två gånger på tre år men tills slut orkade hon inte kämpa mer. Så tre år efter att hon insjuknade första gången avled min underbara mamma, endast 34 år gammal.




Genom att skänka pengar till Rosa Bandet och Cancerfonden kan just ditt bidrag hjälpa forskningen att gå framåt.

Du kan klicka på den rosa boxen till höger för att komma till min insamling!
Snälla hjälp mig hjälpa! Ditt bidrag behövs!


Love

Dagens morgon var kanske inte lika hrälig som igår men det går i alla fall åt rätt håll!
Igår gick jag och la mig kl 19:45!! Va ganska trött plus att jag kände mig krasslig...trots detta så kunde jag inte komma upp ur sängen när klockan ringde 6...kom inte upp förrän strax efter 7...men av nån anledning så belv morgonen inte så stressig...skönt!! Nej man ska väl inte klaga ;-)

Det blir ingen värdering av huset idag...allt hanns liksom inte med, vi har juh fått hem 5 ton jord som ska ut på gräsmattan oxå så det är en del kvar...hehe

Ikväll ska jag och svägerskan äntligen till spågumman, ska bli väldigt kul! Spännande!!

Sen i morgon åker min man till Varbeg med sin bror för att snickra vidare. Lämnar mig utan bil oxå... =( man har juh blivit så bortskämd haha =P

Jag funderara på klippa mig...vad tror ni om nåt sånt här...

Det måste jag faktiskt säga att det är!! hihi Har gått väldigt bra med barna idag klart att det blir lite små gnabb men det va inget att tala om idag =D
Så nu har jag lämnat av barna på dagis och skola. Idag börjar Idrottskolan för Alex del...han är spänd! Han har juh längtat sååå! Äntligen!

Själv ska jag försöka röja, städa, vika tvätt m.m.....om inte kontoret ringer in mig dvs...

Saga pratar fortfarande om vår resa till Island i sommras...kul att nån hade kul hehe...här kommer några kort från resan....

Jag och Saga åkte och tvättade bilen tidigare i kväll och jag kom på mig själv...var på Volvo där som har både "gör-det-själv" och biltvätt. Vi satt och väntade på vår tur till biltvätten när jag såg ett par unga killar..va väl en 4 stycken...som tvättar sin bil "gör-det-själv" båset och jag blir...rädd är väl kanske inte det rätta ordet..men tanken slår mig "tänk om dom kommer hit-vad ska jag göra!?" Många av er tycker säkert att jag är skit löjlig men världen vi lever i idag känns allt annat än trygg!

Jag läste på Aftonbladet tidigare idag (eller rättare sagt igår) och hittade den här artikeln i artikelserien "Svenska Hjältar". Det är verkligen helt ofattbart! Tänk att 25 killar mot 1 tjej!!! Så otroligt fegt!! Men man är otroligt tacksam att det finns killar som dessa, som inte tittar åt andra hållet utan gör vad dom kan!!

Våld, kränkningar & mobbing har blivit allt vanligare känns det som och det har krupit allt längre ner i åldrarna! Riktigt skrämmande tycker jag!! Folk måste börja reagera!

Hitttade denna berättelse/händelse hos min kompis SVALA 
Så hemskt!

"Det är onsdag kväll, en av de allra sista dagarna av sommarlovet. John ska börja skolan på måndag, åttonde klass. Han bor i Kungälv med sina föräldrar. Fadern är invandrare från Tjeckoslovakien. Johns stora intresse är kanot, och i juli har han varit i Oxelösund och tävlat i ungdoms-SM och fått bronsmedalj.Innan sommarlovet är slut har John och en kamrat beslutat att tälta ute vid Ingetorpssjön, ett populärt tillhåll för traktens ungdomar.

Johns mor skjutsar dem ut och hon känner sig lite orolig. Sjön ligger åtta kilometer från hemmet. Pojkarna tycker hon är sjåpig. Det är ju så pojkar tycker om oroliga mammor. När hon släppt av dem följer de stigen till klippudden vid den södra änden av sjön.Det är där de ska campa.Det är någon gång mellan åtta och nio på kvällen. Pojkarna reser tältet och tänder sedan en eld vid stranden. De ska grilla korv.Ingen av dem vet att det här är John sista kväll i livet. De sitter och pratar och har roligt. Vad pratar de om? Sommaren som gått? Musik? Kanot? Flickor? Mopeder? Skolan som ska börja?

Mordet - Det är elden som lockar till sig Johns mördare.Fyra ungdomar, två artonåringar, en sjuttonåring och en femtonåring, alla skinnhuvuden och nazister, har också sökt sig till sjön, till en annan udde. De har laddat upp rejält med öl och sprit. De skriker över till John och hans kamrat, men får inget svar.
De beslutar sig för att se efter vilka som är borta vid elden. Kanske kan det bli en rolig kväll. Där kan ju finnas någon att bråka med.Femtonåringen sänds iväg som spanare. Han blir förtjust: en av pojkarna vid elden är John Hron, en pojke han inte gillar.

Han har under läsåret bråkat med John och mobbat och slagit honom i skolan, till och med hotat att döda honom. I skolan går han under namnet Rambo.Ingen kan säga varför han bråkat med John, kanske beror det på att han, till skillnad från andra elever, inte varit tillräckligt undergiven. John är visserligen lång, över 180 cm, och kraftig, nästan 70 kg, men nu har Rambo uppbackning.Femtonåringen återvänder till sina kamrater och meddelar att han hittat en tönt och idioten Hron vid elden. Han vill att alla ska följa med och ge John stryk, ja, han föreslår till och med att man ska slå ihjäl honom.

De andra vill dricka ett tag till, och det kan de lugnt göra. Stigen från pojkarnas tältplats tillbaka till vägen går nämligen förbi den plats där de just nu sitter och dricker. Mellan halv elva och elva klampar alla fyra in hos John och hans kamrat.Misshandeln inleds omedelbart. En av artonåringarna kastar en flaska i huvudet på John, och börjar slå och sparka på honom. Han faller omkull.

John ska säga att han älskar nazister. Han vägrar och får stryk tills han gör som han är tillsagd. Han får mer sparkar ändå, kanske för att han tidigare uppenbarligen ljugit och sagt att han inte gillar nazister.Femtonåringen tar vid och ger John flera sparkar, varav en mycket hård träffar John i bakhuvudet. Vid det här laget är John skräckslagen. Åtminstone tre i gänget attackerar honom, ofta utan någon som helst förvarning, också bakifrån. Hans ögon är enligt en av de åtalade vidöppna som klot, och han kan inte fokusera sin blick.

Den irrar oupphörligt fram och tillbaka.Han darrar och sitter till slut på huk med huvudet i sina händer för att i möjligaste mån skydda sig mot mer sparkar och slag. Det hindrar inte att han får mer. Han får en våldsam hoppspark, sparkar i sidan och mot huvudet. Gång på gång faller han omkull av de våldsamma sparkarna. Någon slår honom med brinnande ved i nacken. Någon knuffar omkull honom i elden. De tänder eld på pojkarnas tält. De stjäl och förstör deras saker. John och kamraten ber att få gå hem, men det får de inte. I stället fortsätter man att misshandla John med sparkar och slag. Till slut blir han liggande. Hans ansikte är blodigt och svullet.

Bilden av vad som händer under de ohyggliga timmarna är oklar. Mördarna minns inte, eller vill inte minnas, så mycket under polisförhöret. De skyller på varandra.Ibland gör de uppehåll i tortyren. De ber hycklande om ursäkt, säger att sparkar och slag varit misstag, bjuder John på öl och anslår försonliga tongångar. Ingenting tycks dock kunna hejda nya utbrott av våld. Det räcker inte att John mot allt vad han tror på har sagt att han gillar nazister. Han måste ha mer stryk ändå. Det är katternas lek med råttan, och de njuter av hans ångest och rädsla. Det är en berusande känsla för dem att så totalt ha en pojke som skakar av skräck i sitt våld.

Efter en sista uppblossande misshandel kastar de honom i sjön. John kvicknar till och simmar utåt. Han har ont, han är omtöcknad och rädd, men han är en duktig simmare. Ganska snart upptäcker skinnhuvudena att det inte var så bra att kasta i John. De kan ju inte slå honom. De skriker åt honom, kräver att han ska komma tillbaka, men han svarar inte, håller sig kvar ute på sjön i en kvart. Någon kommer på att tvinga kamraten att ropa att han kommer att få stryk i Johns ställe om han inte återvänder. Livrädd som han är gör han så. Han ropar på John och vädjar att han ska komma tillbaka, och John svarar på hans rop.

Uppgifterna om vad som nu händer är osäkra, och klaras aldrig riktigt ut under polisförhören. Det enda man vet är att en av artonåringarna och sjuttonåringen nu går och att de tar Johns vettskrämde kamrat med sig.Det är just i det ögonblicket John fattar ett ödesdigert beslut: han vänder åter in mot land. Är det av oro för kamraten? Tror han att alla kommer att gå, eller tror han att bödlarna inte ska slå honom mer?

Han har ont och han är rädd, men han förstår inte vidden av det hat hans bödlar känner. Han är bara fjorton år.Vi kan inte veta hur John tänker i det ögonblick han börjar simma in mot stranden, men hans beslut får ohyggliga konsekvenser för honom.Femtonåringen och en av artonåringarna står och väntar. Det är de två som varit mest aktiva under misshandeln, och de har hat kvar så det räcker.

Misshandeln tar fart med ny målmedvetenhet och effektivitet, och nu finns ingen flykt. Ett knytnävsslag mot ansiktet fäller John till marken. Han ramlar baklänges, och slår i huvudet i klippan. Han släpas över till en gräsplätt. De båda mördarna vill göra det bekvämt för sig när de ska sparka honom. Hårda, hårda sparkar träffar hans huvud, men han värjer sig nu inte längre med sina armar.Bödlarna ser att John rör sig, men han skriker inte, han bara vrider sig i plågor, mumlar något de inte kan förstå. Nu är katt- och råttaleken slut. Det roliga är över. Mördarna är nöjda och lyfter, släpar och rullar John till strandkanten och sparkar i honom.

Strax innan han ramlar i hör de honom åter mumla någonting.Den här gången märker John knappast att han är i vattnet. Han drunknar och sjunker sakta mot sjöns botten. De båda mördarna står kvar och rullar en cigarett.
Ingen av dem lyfter ett finger fastän de förstår att John håller på att dö.Mördarna vänder ryggen åt den fruktansvärda scenen och ansluter sig till de andra. En av dem berättar att John sjönk som en sten, när de kastade i honom andra gången. Bödlarna drar sig hemåt och lägger sig.Johns kamrat får lift med en bil, kommer hem och slår larm.

Bara några timmar efter att Johns mor skjutsat ut honom till Ingetorpssjön ligger han död på sjöns botten, misshandlad till oigenkännlighet.Mordet skedde 1995 ( augusti ) och i Januari 2001 släpptes den av mördarna som fått längst straff. Han är idag 27 år och en fri man. Straffet för honom var 8 år (släpptes fri efter 6 år) och för de tre andra blev det 10 månader, 4 månader och en frikändes helt.1998 skändades Johns grav, någon drog loss gravstenen med hjälp av linor och en bil. Sedan sparkades lyktor och blommor sönder. Någon bestämde sig för att föräldrarna inte lidit nog."

Kopiera och sätt in på din blogg, visa att du bryr dig!
Stoppa våldet !

Visa att du finns där! Ensam är inte stark!

Love

 

När jag funderade på starta bloggen så tänkte jag på vad den skulle innehålla...först tänkte jag att det skulle handla om min vardag...tre kids och en uppstressad, lättretlig mamma hehe det lät juh lagom skoj men jag såg det lite som "terapi" för mig..att få skriva av mig. Sen kollade jag runt lite på andra bloggar och snubblade över dessa JohannaMariams,
Jag e frisk Levaidag så fick man sig en tankeställare! Varför lägger vi ner såå mycket tid på att stressa, gnälla och vara allmänt negativa!?!? Vi har så mycket att vara tacksamma för! Så jag ska verkligen försöka att hålla denna blogg så positiv som möjligt! hehe får väl se hur det går...men försöka kan man juh eller hur!? ;-)

Tänk på det!
Livet är för kort och för skört att ta för givet!!
Försök se det positiva istället för det negativa!!

Stor kram på er!

Nu har Lova & Victoria varit här och hälsat på alltid lika kul när dom kommer!! =)
Hade en ganska stressig morgon...kom bara inte upp ur sängen! *suck* måste skärpa mig! Det va lite bråkigt men det går väl åt rätt håll...även om det tar sin lilla tid...så jag ska väl inte gnälla...för mycket hehe
Ungarna är snoriga som övriga Sverige hehe detta eviga snor som bara rinner och rinner! Det tar juh aldrig slut!!

På fredag ska jag och svägerskan till en spågumma med mediala förmågor...ska bli väldigt spännande! Ser verkligen fram emot detta!!

Kram kram

Idag har jag hunnit med en hel del känns det som...kanske inte det mest nödvändigaste men ändå =P...har hunnit tvätta alla kläder, sorterat alla "Favoriter" i tillhörande mapp, mina msn kontakter och mina e-mailadresser på mailen!! Känns bra!

Hämtade kidsen och åkte hem för mellanmål/mat. Lillfisen vägra dock äta...=/ det hör inte till vanligheterna att hon tackar nej til mat hehe men det e ingen idé att truga....sen bokade jag tid hos frissan för Lilja, första besöket! hihi men det va verkligen behövligt!!

Nu är maken och ser på fotboll så jag tänkte passa på titta på film...

kram kram